Vi har hår överallt på kroppen, det ger oss ca. 5 miljoner hårrötter. Vi har olika slags hår på kroppen som växer ur de hårrötterna, långhår, borsthår och ullhår. Långhår är det håret som vi har på huvudet och skägget. Borsthår är hår som växer som ögonbryn och ögonfransar. Det lilla fjunet som vi har över hela kroppen är ullhår. Vi har som sagt småhår över hela kroppen, men det finns de områden som det aldrig kommer växa hår, det är läppar, handflator och fotsulor.

Uppbyggnad
Hårstrået är uppbyggd i 3 lager. Första är Fjällskiktet eller cuticulan som det heter på latin, det är det översta skiktet som man ser på håret. Det är uppbyggt av fjälliknande celler som växer från huvudet ner till topparna. Det är det som skyddar det inre i håret från yttre påverkan, den är kompakt och motståndskraftig för att kunna motstå värme och andra. Det är 80% av hårets totala massa. När man färgar, bleker och permanentar så går det direkt på cuticulan, om man gör något fel så är det det som förstörs, så som man kan se på bilden nedan. Från vänster är det en frisk hårstrå. Bilden i mitten är ett hårstrå som fjällen har ”öppnats” t.ex när man tvättar håret. Och den sista bilden är på ett hårstrå som har en förstörd cuticula, vilket betyder att en massa dåliga kemikalier kan komma in i hårets mitt. Man kan även se om håret är friskt eller inte genom att kolla på lystern i håret. Om håret har en fin lyster så är håret friskt, om håret är frissigt och livlöst så är håret antingen överarbetad med värme eller stressad. När håret är förstörd så kan det leda till att farliga kemikalier kan komma in i cortex vilket är hårets kärna, det kan leda till livlöst, tråkigt och poröst hår.

Det andra skiktet som är i mitten heter barksubstansen eller cortex som det heter på latin. Så som man kan se på bilden under så är det uppbygt av runda och sammanlänkande celler på ca. 5 mm tjocka och 100 mm långa. Den delen av håret gör så att vårar hår är starkt, elastiskt och hållfast. Mellan cellerna har vi en proteinrik kitt som fungerar som lim för cellerna. I cortex har vi pigment som avgör vilken hårfärg vi har.

Hårets märg eller medulla är den delen som inte alla har i sitt hår. Man har det om man har tjockt hår. Desto tjockare hår man har, desto mer medulla celler har man. Ett tjockt europeiskt hår och asiatiskt hår har alltid medulla celler, men de som har tunt hår saknar oftast medulla celler. På bilden bredvid kan du se den oranga ringen och det är medullan.

De som har tunt hår, har bara fjällskiktet och cortexceller i sitt hår.

Håret är död materia, den har inga nerver eller föreas inte med blod. Däremot har den en ganska stor mängd innehåll, den innehåller 80% keratin som produceras i speciella celler som finns i ytteränden och i naglarna. Hår innehåller även 10-15% vatten och 5-10% är pigment, mineraler och fett, det är:
Kol
Väte
Syre
Kväve
Svavel
Aska

Om man kollar på håret i genomskärning så är håret runt, det sitter fast kemiskt med ”lim” som är Keratin, Keratin är den huvudsakliga ingrediensen i hår och naglar, den är en elastisk protein som inte löses upp i vatten men håret blir svagare när håret är blött. Håret påverkas av vatten på andra sätt, blött hårstrå tappar sin elasticitet, bryts av lättare och trasslar in sig mycket lättare. När man har tvättat håret så är det bättre om man klämmer ut vattnet och inte är för hårdhänt, det är bättre om man låter håret att lufttorka och inte använda en massa värmeverktyg,  det ger i resultat friskare hår och blir därför starkt längre. Men om man ska använda värmeverktyg, använd allltid värmeskydd innan du använder verktyget.

Hårets livscykel
Håret går igenom 3 faser i sitt liv och det är:
Anades fas ellerTillväxtfasen är när det produceras nya hårceller och det börjar att växa. Det pågår mellan 2-8 år.

Nästa fas är Katagen fasen är en övergångsperiod som pågår i 2-3 veckor. Då ställer hårsäcken om sig och slutar att få sin blodtillförsel och ett nytt hårstrå bildas i hårsäcken.

Den sista fasen är Telogen fasen eller Vilofasen är när håret inte växer längre och sitter kvar högst upp i hårsäcken och väntar på att lossna, det gör den när man borstar eller tvättar håret. Det varar i ca. 2-4 månader.

Hårets totala livslängd beror på ärftliga faktorer men en normal livslängd är 6-8 år, ibland kan det vara lika kort som 3-4 år, men efter det så faller det av och sedan växer det ut nya hårstrån.

 

Hårväxt
Vi har ca 5 miljoner hårstrån på hela kroppen men på huvudet har vi mellan 110 000 och 140 000 hårstrån, det beror på var man bor men även person till person. Ett hårstrå växer mellan 2-8 år och det är omöjligt ett påverka hårväxten utifrån. Håret kan bli som längst 40-80 cm långt normalt, det varierar men det växer 1cm/ månad och det växer som mest i 15-30 års åldern Papillen som ligger längst ner i hårsäcken ansvarar för hårets tillväxt.

Sedan har vi också olika mycket hår beroende på vilken hårfärg, det hänger delvis ihop med det. Blonda har mest hårstrån på ca. 150 000 st, sedan är det svarthåriga som har ca. 110 000 st, brunhårig har ca. 100 000 st och rödhåriga har minst på ca. 80 000 st.

Håravfall
Normalt tappar vi 30-100 hårstrån om dagen, vissa omständigheter kan ändra på det. 95% av alla håravfall för både män och kvinnor är ärftlighet, sedan kan det också vara att man producerar för mycket av de manliga hormoner som kan minska blodtillförseln till hårsäcken som leder till håravfall. Det kan även orsakas av stress och sjukdom.

Mjäll
Mjäll är ett resultat av att hårbotten gör sig av ned gamla hudceller i för snabbt eller i för stor mängd på en och samma gång, det drabbas av de som har torr och fet hårbotten. Faktorer som kan göra så att man får mjäll är stress, dåliga matvanor, hormonförändringar eller dåliga hårvårdsvanor, som överdriven fön-torkning och/ eller aggressiva tvättrutiner. Det behandlas med mjällschampo som innehåller aktiva ingredienser som octopirox och zinkpyrition.

Hårfärg
Den naturliga hårfärgen får beroende på pigmenten som vi har i hårsäcken, det produceras i särskilda pigmentceller som kallas för melanin, de färdas genom mikroskopiska kanaler till yttersta hudlagret, det ger håret en viss färg. Mörkhåriga har större koncentration än vad blondiner har. Men när melaninproduktionen slutar så blir håret vitt och resulteras av grått hår. Grått hår är egentligen hår utan pigment. Det är väldigt olika när det slutar, det beror främst på genetiska faktorer.

Hårtyper
Vad vi har för tjocklek på håret bestäms av arv. Enligt européer är tunt hår när det är 0,04-0,06 mm i diameter och tjockt är när det är 0,08-0,12 mm i diameter. Asiatiskt hår är mycket grövre och har medeldiameter på 0,08-0,12 mm. I genomskärning så är europeiskt hår lite mer ovalt men asiatiskt är mer runt.

Sedan har vi ett ämne som heter sebum som bestämmer om man har fett normalt eller torrt hår. Det kommer från talgkörtlarna i hårsäcken, det beror på bl.a. kost, blodcirkulation, stress och läkemedel

Rakt, vågigt, lockigt?
Det som bestämmer om vi har rakt, vågigt eller lockigt hår är gener och hårsäckens form,formen på hårsäcken kallas för follikeln. Så som man kan se på bilden är att håret blir rakt och hårsäcken är det, håret blir vågigt om hårsäcken är krökt och lockigt hår har en spiralformat hårsäck.

 

Kluvna toppar
Kluvna toppar är hår som inte har blivit klippta på länge är en vanlig orsak, en annan orsak är att man påverkar mekaniskt t.ex kamning, borstning eller att topparna gnider mot axlarna i lång tid. Det påverkas även mycket av frekvent färgning, blekning, permanent eller överdriven användning av styling produkter. Man kan hjälpa med det tillfälligt med kräm, kur eller olja, men det gör bara så att det ser finare ut för stunden och ger mer lyster, för att kunna lösa det permanent så måste man ta ett besök hos frisören och klippa sig.

Gåshud, rysningar och kalla kårar
Det är hårresarmuskeln som ligger runt hårsäcken som gör så att hårstrået kan resa sig upp och ge gåshud. Det är en okontrollerad känsla som styrs av autonoma nervsystemet. Det drar ihop sig vid kyla, rädsla eller känslosamma faktorer.